Till innehåll på sidan

Agenda 2030 – globala målen

Mål 10 – Minskad ojämlikhet

Minska ojämlikheten inom och mellan länder.

Grunden för ett hållbart samhälle är en rättvis fördelning av resurser och ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande. Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av till exempel kön, etnicitet, religion, funktionsvariation och ålder. Jämlikhet minskar risken för konflikter och främjar alla människors möjlighet att delta i och påverka samhällsutvecklingen.

Läs mer om mål 10 på globalamalen.se som drivs av FN:s utvecklingsprogram.

Delmål 10.1 – Minska inkomstklyftorna

Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst.

Indikator 10.1.1 - Tillväxttakt för hushållens inkomst per capita bland de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst och hela befolkningen 

Nyckeltal

2012-2021

2,1%

är medelinkomstens tillväxttakt för de 40 procent av Sveriges befolkning med lägst inkomst

2012-2021

3,5%

är medelinkomstens tillväxttakt för hela Sveriges befolkning

Tabell

Tillväxttakt för medel- och medianinkomst per capita

Procentuell förändring efter kvinnor, män

    Totalt 40 procent med lägst inkomst 60 procent med högst inkomst
    Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män
2012-2013 Medel 2,5 2,7 2,4 2,0 2,0 2,1 2,7 2,7 2,6
  Median 2,1 2,3 2,0 1,7 1,7 1,8 2,1 2,1 2,1
2013-2014 Medel 4,8 4,7 4,9 2,8 2,8 2,7 5,4 5,4 5,3
  Median 3,0 2,9 3,1 2,7 2,8 2,6 3,8 4,0 3,7
2014-2015 Medel 5,6 5,6 5,6 3,6 3,6 3,6 6,2 6,5 5,9
  Median 3,6 3,4 3,7 3,4 3,5 3,3 4,1 4,3 3,9
2015-2016 Medel 1,6 1,6 1,6 1,4 1,4 1,3 1,6 1,6 1,7
  Median 0,9 0,9 0,8 1,3 1,4 1,2 0,7 0,7 0,7
2016–2017 Medel 0,8 0,7 0,9 ‑0,1 0,0 ‑0,2 1,0 1,0 1,1
  Median 0,7 0,7 0,7 0,0 0,1 ‑0,1 1,0 1,0 0,9
2017-2018 Medel ‑0,8 ‑0,7 ‑0,9 0,9 0,8 1,1 ‑1,2 ‑1,3 ‑1,2
  Median 1,0 1,1 0,9 0,8 0,7 1,0 0,4 0,3 0,4
2018-2019 Medel 0,8 0,7 0,8 ‑0,1 ‑0,1 ‑0,1 1,0 1,0 1,0
  Median 0,7 0,7 0,7 0,0 0,1 0,0 1,1 1,1 1,1
2019-2020 Medel 0,6 0,6 0,5 0,6 0,6 0,7 0,5 0,3 0,7
  Median 0,9 1,1 0,8 0,5 0,4 0,7 0,8 0,6 0,9
2020-2021 Medel 6,4 6,3 6,5 2,6 2,6 2,6 7,4 7,6 7,2
  Median 2,5 2,3 2,7 2,3 2,4 2,3 3,4 3,5 3,3
2015-2021 Medel 2,4 2,3 2,4 1,4 1,3 1,4 2,7 2,6 2,7
  Median 1,7 1,7 1,7 1,3 1,3 1,3 1,9 1,9 1,9
2012-2021 Medel 3,5 3,5 3,5 2,1 2,1 2,1 3,9 3,9 3,8
  Median 2,4 2,3 2,4 1,9 2,0 1,9 2,7 2,7 2,6

Senast uppdaterad: 2023-12-08

Delmål 10.2 – Främja social, ekonomisk och politisk inkludering

Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

Indikator 10.2.1 - Andelen personer som lever på under 50 procent av medianinkomsten

Nyckeltal

2021

7,9%

av kvinnor i Sverige lever i hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet på under 50 % av medianinkomsten

2021

8%

av män i Sverige lever i hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet på under 50 % av medianinkomsten

Diagram

Befolkning med en inkomst lägre än 50 procent av medianinkomsten

Andel i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp

10.2.1

Senast uppdaterad: 2023-12-08

Indikator 10.2.2(N) - Andel som oftast deltar i politiska diskussioner

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Nyckeltal

2018-2019

34%

av kvinnor i Sverige deltar oftast i politiska diskussioner

2018-2019

40%

av män i Sverige deltar oftast i politiska diskussioner

Diagram

Personer som oftast deltar i politiska diskussioner

Andel i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp

Diagram: Personer som oftast deltar i politiska diskussioner

Indikator 10.2.3(N) - Valdeltagande totalt och i olika grupper

Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.

Nyckeltal

2018

87%

var valdeltagandet i riksdagsvalet

Diagram

Valdeltagande i riksdagsval bland svenska medborgare folkbokförda i Sverige

Röstande i  procent av röstberättigade kvinnor resp. män

Diagram: Valdeltagande i riksdagsval bland svenska medborgare folkbokförda i Sverige

Diagram

Valdeltagande i riksdagsval 2018 i olika grupper efter kön

Röstande i procent av röstberättigade i rep. grupp

Diagram: Valdeltagande i riksdagsval 2018 i olika grupper efter kön

Källa: Allmänna val, valdeltagandeundersökningen, SCB

Uppgifterna är totalräknade och kommer från SCB:s Valdeltagandeundersökning. Uppgifter om med respektive utan funktionsnedsättning kommer dock från SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden. Samtliga uppgifter avser svenska medborgare folkbokförda i Sverige.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2021-03-10

Delmål 10.3 – Säkerställ lika rättigheter för alla och utrota diskriminering

Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende.

Indikator 10.3.1 - Andel av befolkningen som uppger sig upplevt diskriminering eller kränkande behandling de senaste 12 månaderna baserat på diskrimineringsgrund under internationell folkrätt

Nyckeltal

2022

13%

av kvinnor i Sverige uppger sig ha upplevt diskriminering eller kränkande behandling

2022

8%

av män i Sverige uppger sig ha upplevt diskriminering eller kränkande behandling

Diagram

Personer som upplevt diskriminering eller kränkande behandling

Andelar i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp

10.3.1_A

Källa: Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Personer som svarat ja på frågan om de upplevt diskriminering eller kränkande behandling de senaste 3 månaderna baserat på diskrimineringsgrund under internationell folkrätt.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2023-12-08

Tabell

Personer som upplevt diskriminering eller kränkande behandling efter diskrimineringsgrund, 2022

Andelar i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp

  Kvinnor Män
  16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år
Kön 15 6 2 1 2 1 0 0
Sexuell identitet, könsöverskridande identitet och/eller uttryck 3 1 1 0 2 1 0 0
Ålder 7 2 2 2 2 1 1 1
Funktionsnedsättning 2 1 1 0 1 1 1 0
Religion 1 1 1 0 2 1 1 0
Etnisk tillhörighet och hudfärg 5 2 2 0 4 4 2 1
Utseende 10 3 1 0 4 2 1 0
Vet inte 5 4 3 1 4 2 2 1

Källa: Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Personer som svarat ja på frågan om de upplevt diskriminering eller kränkande behandling de senaste 3 månaderna baserat på diskrimineringsgrund under internationell folkrätt.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2023-12-08

Delmål 10.4 – Anta skatte och socialskyddspolitik som främjar jämlikhet

Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet.

Indikator 10.4.1 - Andel av BNP som går till löner och sociala avgifter

Nyckeltal

2021

47%

av Sveriges BNP går till löner och sociala avgifter

Diagram

BNP som går till löner och sociala avgifter

Andel i procent av BNP

10.4.1

10.4.2 - Omfördelande effekter av finanspolitiken

Nyckeltal

2021

0,33

är värdet på Gini-koefficienten i Sverige, som kan anta värdet 0-1 där ett högt värde visar på större ojämnhet i inkomstfördelningen än ett lågt

Tabell

Inkomstojämlikhet

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalvinster

  Disponibel inkomst
2021 0,333
2020 0,310
2019 0,311
2018 0,309
2017 0,320
2016 0,317
2015 0,314
2014 0,302
2013 0,291
2012 0,288
2011 0,292

Källa: Indikatorer inkomstfördelning efter region, SCB

För att redovisa ojämnheten i inkomstfördelningen används gini-koefficienten. Ojämnhet i fördelningar kan beskrivas med en s.k. Lorenz-kurva, utifrån vilken man beräknar gini-koefficienten. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2023-12-08

Delmål 10.5 – Förbättra regleringen av globala finansmarknader och institut

Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar.

Indikator 10.5.1 - Finansiella sundhetsindikatorer

Tabell

Finansiella indikatorer enligt IMF

Kvartal Primärkapital i förhållande till riskvägda tillgångar Primärkapital i förhållande till totala tillgångar Osäkra lånefordringar i förhållande till eget kapital Osäkra lånefordringar i förhållande till total utlåning Avkastning på totala tillgångar Likvida tillgångar i förhållande till kortsiktiga skulder Husprisindex
2022K4 20,5 5,6 0,5 0,3 0,9 25,5 ‑3,7
2022k3 20,4 4,9 1,5 0,4 0,6 34,6 1,2
2022k2 20,3 5,0 1,6 0,4 0,4 33,6 7,1
2022K1 20,0 5,1 1,7 0,4 0,2 29,6 10,3
2021K4 21,0 5,6 3,4 0,6 0,9 21,9 11,1
2021K3 23,0 5,1 2,7 0,5 0,6 32,3 11,3
2021k2 21,7 5,3 2,5 0,5 0,4 37,4 10,9
2021k1 21,2 5,2 3,0 0,4 0,2 36,5 7,2
2020k4 21,2 5,6 2,9 0,5 0,6 30,9 5,3
2020k3 20,4 5,1 3,5 0,5 0,4 35,3 3,7
2020k2 19,6 4,7 3,6 0,5 0,2 36,8 3,3
2020k1 18,9 4,7 3,5 0,5 0,1 32,3 4,6
2019k4 20,5 5,6 3,9 0,6 0,9 27,0 3,3
2019k3 19,0 5,1 4,7 0,6 0,6 29,0 3,0
2019k2 18,6 5,1 4,7 0,5 0,9 27,2 2,2
2019k1 18,5 5,0 4,1 0,5 0,9 30,2 1,5
2018k4 18,8 5,4 4,0 0,5 1,0 26,7 0,7
2018k3 23,4 5,1 9,0 0,9 0,9 31,9 ‑2,1
2018k2 23,0 5,0 10,0 1,0 0,9 32,6 ‑1,7
2018k1 23,1 5,1 10,0 1,0 0,8 30,2 ‑0,7
2017k4 23,3 5,4 10,0 1,1 0,8 28,7 2,9
2017k3 23,0 4,9 9,7 1,0 0,8 33,9 7,5
2017k2 23,2 4,9 9,7 1,1 0,8 34,6 8,5
2017k1 23,1 4,8 7,9 0,9 0,9 36,3 6,6
2016k4 23,0 5,3 5,5 1,0 1,2 158,6 6,5
2016k3 22,1 4,7 6,0 1,0 0,9 155,3 7,1
2016k2 21,3 4,5 6,7 1,1 0,8 159,6 8,7
2016k1 21,1 4,4 6,8 1,1 0,7 173,2 12,4
2015k4 21,1 4,8 7,0 1,2 0,7 140,3 14,1
2015k3 20,3 4,3 6,3 1,1 0,7 149,8 13,6
2015k2 23,1 5,0 7,5 1,1 0,8 134,2 13,0
2015k1 19,8 4,2 7,2 1,1 0,8 148,8 11,5

Senast uppdaterad: 2023-12-08

Delmål 10.6 – Stärk utvecklingsländers representation i finansiella institutioner [redovisas ej]

Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima.

Indikator 10.6.1 - Utvecklingsländernas andel medlemmar och rösträtt i internationella organisationer

Indikatorn redovisas endast för utvecklingsländer

Delmål 10.7 – Främja ansvarsfull och säker migration

Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik.

Indikator 10.7.1 - Rekryteringskostnader som betalats av arbetstagaren som andel av intjänad månatlig inkomst i mottagarlandet

Sverige saknar statistik för denna indikator

Indikator 10.7.2 - Antalet länder som har en migrationspolitik som underlättar ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer

Nyckeltal

2021

3

FN bedömer att Sverige till stor del har en migrationspolitik som underlättar ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer (1=behöver utvecklas - 4=möter helt och fullt )

Tabell

Sveriges migrationspolitik 2021

FN:s bedömning per domän

Domän FN:s bedömning
Rättigheter för migranter 3
Hela regeringens ansvar/Evidensbaserade policyer 4
Samarbete och partnerskap 4
Socioekonomiskt välbefinnande 3
Krisberedskap 4
Säker, ordnad och reglerad migration 3
Alla områden 3

Källa: Global SDG Indicators Database, United Nations

1 = Behöver utvecklas
2 = Möter till viss del
3 = Möter till stor del
4 = Möter helt och fullt

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2023-12-08

Indikator 10.7.3 - Antalet människor som dör eller försvinner i samband med internationell migration

Indikatorn redovisas inte för enskilda länder

Indikator 10.7.4 - Andelen av befolkningen som är flyktingar, efter ursprungsland

Nyckeltal

2022

0,1%

av invånarna i Sverige är flyktingar och anhöriga till flyktingar som kom till Sverige under året

Diagram

Flyktningar och anhöriga

Per 100 000 av kvinnor, män

10.7.4

Senast uppdaterad: 2023-12-08

Delmål 10.a – Särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer [redovisas ej]

Genomföra principen om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, i enlighet med Världshandelsorganisationens avtal.

Indikator 10.a.1 Andelen tariffer som används på import från de minst utvecklade länderna och utvecklingsländer med nolltariff

Indikatorn redovisas inte i Sverige

Delmål 10.b – Uppmuntra utvecklingsbistånd och investeringar i de minst utvecklade länderna

Uppmuntra offentligt utvecklingsbistånd och finansiella flöden, inklusive utländska direktinvesteringar, till de stater där behovet är som störst, i synnerhet de minst utvecklade länderna, afrikanska länder, små önationer under utveckling samt kustlösa utvecklingsländer, i enlighet med deras nationella planer och program.

Indikator 10.b.1 - Totala resursflöden till utveckling

Tabell

Totala resursflöden till utveckling

Miljoner kronor

Typ av flöde 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015
Offentligt utvecklingsbistånd (ODA) 55 167 50 897 58 466 49 147 50 813 47 549 41 864 59 758
Andra offentliga flöden (OOF) ‑722 ‑716 ‑183 240 218 60 209 388
Offentliga exportkrediter ‑12 964 ‑5 671 ‑11 419 ‑10 511 ‑15 746 ‑5 630 10 564
Utländska direktinvesteringar (FDI) 16 580 19 677 26 418

Källa: Development finance data - OECD, Sida

Statistiken kommer från Sidas årliga rapportering till OECD/DAC.

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2023-12-08

Delmål 10.c – Minska kostnaderna för migranters internationella transaktioner

Senast 2030 minska transaktionskostnaderna för migranters remitteringar till mindre än 3 procent samt avskaffa remitteringskorridorer där kostnaderna överstiger 5 procent.

Indikator 10.c.1 - Remitteringskostnader som andel av det remitterade beloppet

Nyckeltal

2022

7,6%

av summan kostade det i september att skicka 3 000 kr till DAC-länder i kategori 1 från Sverige

Diagram

Medelkostnad för att skicka 1 000 respektive 3 000 kronor till DAC-länder i kategori 1

Andel i procent av det remitterade beloppet

10.c.1

Källa: Money from Sweden, Konsumentverket

Vid uppdateringen 2023 räknades tidserien om. Indikatorn utgör ett medelvärde baserat på respektive ingående lands medelvärde. Metoden för att exkludera uppenbara fel har också ändrats. Negativa kostnader eller kostnader som är 100 % eller mer har exkluderats.

DAC-länder kategori 1 fr.o.m. 2020
Zambia Somalia Mali Eritrea Bangladesh
Uganda Rwanda Gambia Kambodja Afghanistan
Tanzania Moçambique Etiopien Burkina Faso

DAC-länder kategori 1, t.o.m. 2019
Zambia Syrien Moçambique Burkina Faso
Uganda Somalia Mali Bangladesh
Tanzania Rwanda Etiopien Afghanistan

Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)

Senast uppdaterad: 2023-12-08