Delmål 9.1 – Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer
Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla.
Indikator 9.1.1 – Andel av befolkningen på landsbygden som bor inom 2 km från en väg som är farbar året om
Indikatorn, så som den framställs, är inte relevant för Sverige
Indikator 9.1.2 Passagerar – och godsvolymer fördelat på trafikslag
Nyckeltal
2022
137 000miljoner
är antalet personkilometer i persontransportarbete i Sverige
2022
106 000miljoner
är mängden tonkilometer i godstransportarbete i Sverige
Tabell
Persontransportarbete i Sverige
Miljoner personkilometer
| Vägtrafik | Bantrafik | Sjöfart | Luftfart | |
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 111 399 | 15 025 | 1 489 | 8 760 |
| 2021 | 105 674 | 9 620 | 937 | 3 946 |
| 2020 | 107 334 | 9 816 | 697 | 3 458 |
| 2019 | 113 524 | 17 322 | 1 912 | 13 057 |
| 2018 | 113 501 | 16 284 | 1 807 | 13 490 |
| 2017 | 112 053 | 15 978 | 1 833 | 13 507 |
| 2016 | 109 547 | 15 408 | 1 677 | 12 605 |
| 2015 | .. | 15 150 | 1 678 | 11 878 |
Källa: Transportarbete, Trafikanalys
Nya modeller har använts för att beräkna transportarbetet, vilket medför att det inte finns uppgifter för alla åren i tabellen.
Senast uppdaterad: 2023-12-08
Tabell
Godstransportarbete i Sverige
Miljoner tonkilometer
| Vägtrafik | Bantrafik | Sjöfart | Luftfart | |
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 57 566 | 21 005 | 27 760 | 41 |
| 2021 | 57 699 | 21 305 | 27 873 | 44 |
| 2020 | 52 669 | 20 464 | 28 432 | 41 |
| 2019 | 52 022 | 20 910 | 29 612 | 40 |
| 2018 | 53 060 | 21 511 | 30 098 | 38 |
| 2017 | 50 887 | 20 839 | 29 874 | 40 |
| 2016 | 51 620 | 20 243 | 28 372 | 36 |
| 2015 | 49 398 | 19 580 | 28 684 | 36 |
Indikator 9.1.3(N) – Andel av befolkningen som har enkel tillgång till kollektivtrafik
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2019
82%
av kvinnor i Sverige har enkel tillgång till kollektivtrafik
2019
81%
av män i Sverige har enkel tillgång till kollektivtrafik
Diagram
Befolkning som har enkel tillgång till kollektivtrafik inom respektive utanför tätort
Andel i procent
Källa: Befolkningen i kollektivtrafiknära läge, SCB
Tillgång till kollektivtrafikhållplats inom 500 meter från bostaden med minst en avgång i timmen vardagar mellan 06:00 och 20:00
Se även SVERIGES MILJÖMÅL, Bostäder i kollektivtrafiknära lägen.
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Diagram
Befolkning som har enkel tillgång till kollektivtrafik, 2019
Andel i procent av kvinnor, män
Källa: Befolkningen i kollektivtrafiknära läge, SCB
Tillgång till kollektivtrafikhållplats inom 500 meter från bostaden med minst en avgång i timmen vardagar mellan 06:00 och 20:00
Se även SVERIGES MILJÖMÅL, Bostäder i kollektivtrafiknära lägen.
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Delmål 9.2 – Främja inkluderande och hållbar industrialisering
Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna.
Indikator 9.2.1 – Tillverkningsindustrins förädlingsvärde som andel av BNP och per capita
Nyckeltal
2021
13%
är tillverkningsindustrins andel av Sveriges BNP
Tabell
Tillverkningsindustrins förädlingsvärde
| Andel av BNP | Per capita i SEK | |
|---|---|---|
| 2021 | 13,2 | 69 332 |
| 2020 | 12,4 | 60 155 |
| 2019 | 12,8 | 62 903 |
| 2018 | 13,0 | 61 836 |
| 2017 | 13,0 | 59 991 |
| 2016 | 13,2 | 58 694 |
| 2015 | 13,6 | 59 152 |
| 2014 | 13,1 | 53 791 |
| 2013 | 13,3 | 52 977 |
| 2012 | 13,9 | 54 736 |
Indikator 9.2.2 – Sysselsatta inom tillverkningsindustrin som andel av den totala sysselsättningen
Nyckeltal
2022
5%
av kvinnor 15-74 år i Sverige är sysselsatta inom tillverkningsindustrin
2022
13%
av män 15-74 år i Sverige är sysselsatta inom tillverkningsindustrin
Diagram
Sysselsatta 15-74 år inom tillverkningsindustrin som andel av den totala sysselsättningen
Andel i procent
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB
Från och med 1 januari 2021 genomfördes en förändring av AKU, enligt förordning (2019/1700). I och med denna förändring finns ett tidsseriebrott mellan 2020 och 2021. För perioden 2006–2020 innehåller tidsserien ’länkade data’.
Senast uppdaterad: 2023-12-08
Delmål 9.3 – Underlätta tillgången till finansiella tjänster och marknader
Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader.
Indikator 9.3.1 – Andelen småskaliga industriföretag av industrins totala förädlingsvärde
Indikator 9.3.2 – Andelen småskaliga industriföretag med lån eller kreditram
Delmål 9.4 – Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet
Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dessa hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar.
Indikator 9.4.1 – Koldioxidutsläpp per enhet förädlingsvärde
Nyckeltal
2020
11ton
koldioxid per miljoner kronor förädlingsvärde släpps ut i Sverige
Indikator 9.4.2(N) – Omsättning, export och förvärvsarbetande inom miljösektorn i Sverige
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2019
28 752kvinnor
i Sverige förvärvsarbetar inom miljösektorn
2019
122 483män
i Sverige förvärvsarbetar inom miljösektorn
Diagram
Nettoomsättning och export inom miljösektorn
Källor: Miljösektorn - nettoomsättning efter näringsgren, SCB, Miljösektorn - export efter näringsgren, SCB
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Diagram
Förvärvsarbetande inom miljösektorn
Antal kvinnor, män och samtliga
Kommentarer
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Indikator 9.4.3(N) – Industrins investeringar i miljöskydd per miljöområde
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2020
9 209mkr
är industrins investeringar i miljöskydd i Sverige
Diagram
Miljöskyddsinvesteringar efter område
Senast uppdaterad: 2022-03-18
Delmål 9.5 – Öka forskningsinsatser och teknisk kapacitet inom industrisektorn
Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling.
Indikator 9.5.1 – Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP
Nyckeltal
2022
3,4%
av Sveriges BNP är utgifter för forskning och utveckling
Indikator 9.5.2 – Forskare per miljoner invånare
Nyckeltal
2021
31%
av forskare i Sverige är kvinnor
2021
69%
av forskare i Sverige är män
Tabell
Forskare efter kön
Antal per miljoner invånare
| Antal | Kvinnor | Män | Ej fördelat | |
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 8 567 | .. | .. | 8 567 |
| 2021 | 8 103 | 2 480 | 5 612 | 11 |
| 2020 | 7 716 | .. | .. | 7 716 |
| 2019 | 7 517 | 2 219 | 5 286 | 11 |
| 2018 | 7 359 | .. | .. | 7 359 |
| 2017 | 7 129 | 2 024 | 5 105 | 0 |
| 2016 | 7 060 | .. | .. | 7 060 |
| 2015 | 6 783 | 1 882 | 4 887 | 13 |
| 2014 | 6 844 | .. | .. | 6 844 |
| 2013 | 6 664 | 1 913 | 4 723 | 28 |
Källa: Forskning och utveckling i Sverige, SCB
Könsdimensionen efterfrågas ojämna år.
Heltidsekvivalenter i privat icke-vinstdrivande sektor är inte uppdelade på kön år 2013 och år 2015, varför det uppstår en post som är ej fördelad för dessa år. Från referensår 2017 finns inte uppgifter om forskare för privat icke-vinstdrivande sektor.
Från referensår 2019 modellberäknas uppgifter för delsektorn lokala och regionala FoU-enheter och ingen fördelning på kön görs för denna delsektor, varför det uppstår en post som är ej fördelad vid ojämna år från referensår 2019.
Senast uppdaterad: 2023-12-08
Delmål 9.a – Främja utveckling av hållbar infrastruktur i utvecklingsländer
Främja utbyggnad av hållbar och motståndskraftig infrastruktur i utvecklingsländerna genom ökat finansiellt, teknologiskt och tekniskt stöd till afrikanska länder, de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer och små önationer under utveckling.
Indikator 9.a.1 – Totala offentliga flöden till utvecklingsländer till infrastruktur
Nyckeltal
2022
1 913mkr
är de svenska offentliga flödena till infrastruktur i utvecklingsländer
Diagram
Offentliga flöden från Sverige till utvecklingsländer till infrastruktur
Källa: Development finance data - OECD, Sida
Statistiken kommer från Sidas årliga rapportering till OECD/DAC.
Senast uppdaterad: 2023-12-08
Delmål 9.b – Stöd diversifiering och teknikutveckling i inhemsk industri
Stödja inhemsk teknikutveckling, forskning och innovation i utvecklingsländerna, inklusive genom att säkerställa en gynnsam policymiljö för exempelvis industriell diversifiering och förädling av råvaror.
Indikator 9.b.1 – Andelen förädlingsvärde för medel- och högteknologiska företag i totala förädlingsvärdet
Delmål 9.c – Tillgång till informations- och kommunikationsteknik för alla
Väsentligt ökad tillgången till informations- och kommunikationsteknik samt eftersträva allmän och ekonomiskt överkomlig tillgång till Internet i de minst utvecklade länderna senast 2020.
Indikator 9.c.1 – Andel av befolkningen som täcks av mobilnät fördelat på teknik
Nyckeltal
2022
100%
av befolkningen i Sverige har tillgång till mobiltelefonnät
Tabell
Hushåll som täcks av mobilnät fördelat på teknik
Andel i procent
| Andel med tillgång till fast bredband via HSPA (3G) per 100 hushåll | Andel med tillgång till fast bredband via LTE (4G) per 100 hushåll | Andel med tillgång till fast telefoni via GSM (2G) per 100 hushåll (inkluderar även enklare datatjänster) | |
|---|---|---|---|
| 2022 | 99,4 | 100,0 | 100,0 |
| 2021 | 99,9 | 100,0 | 100,0 |
| 2020 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| 2019 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| 2018 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| 2017 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| 2016 | 99,9 | 100,0 | 100,0 |
| 2015 | 99,9 | 100,0 | .. |
Källa: Statistikportalen, Post- och telestyrelsen
Nytt för 2021 är att hushållsstatistiken grundar sig på befolkningsdata. Tidigare år har bostadslägenheter används som proxy för hushåll, där en lägenhet motsvarat ett hushåll.
Senast uppdaterad: 2023-12-08
